Nu har du läst om latensfasen och den aktivafasen, vad är din roll i krystfasen?
Nu har kvinnan öppnat sig fullt och det är dags för barnet att tränga ner genom förlossningskanalen. Jag rekommenderar er att titta på denna film på youtube. Det är en animerad en minuters film som visar förlossningsförloppet och där ni kan se hur barnet tar sig ut genom förlossningskanalen.
Kvinnans värkar kan efter den aktiva fasen avta under 10-30 minuter för att hon ska ha chans att återhämta sig. Krystvärkarna är som impulser genom kroppen. Jag brukar likna dom vid en kräkreflex. Inte för att det är en negativupplevelse så som det är att kräkas, utan för att impulsen i kroppen är den samma. Behöver du kräkas kan du inte motstå det. Kroppen tar över och du kan bara följa med. På samma sätt är det med krystvärkarna. Impulser som den födande kvinnan behöver följa med.
Nu ändras även hennes mentala tillstånd. Hon vaknar upp och får mer kraft. Vissa kvinnor upplever detta som att äntligen får dom göra något och därmed en befrielse från den aktiva fasen som mer handlar om att ge sig hän och tillåta kroppen att göra det som kroppen behöver göra. Det kan bli en mer intim situation i rummet mellan er och det kan också bli lite mer exalterat. För nu är bebisen snart här. Det kan ta ytterligare cirka 3 timmar men det är inte längre en oändlig tid kvar.
Det är också nu som barnmorskan och undersköterska är närvarande i rummet hela tiden. Dom börjar förbereda för att bebisen ska komma så det dukas fram ett litet rullbord med rondskålar, spruta, kompresser med mera. Barnmorskan har också mer observation på barnets hjärtljud och värkfrekvensen. För dig som partner kan detta också vara den mest känsliga fasen för att du ser och upplever det som mer medicinskt. Vilket kan skapa en oroskänsla. Din kvinna kommer inte att lägga märke till detta då hon är inne i sitt födande. Det kan vara skönt för dig att få stöd, för att kunna lita på att det är som det ska. Har ni en doula med så brukar hen kunna fånga upp och bemöta dig i det.
Din uppgift är nu att fokusera på din kvinna vara nära henne och uppmuntra henne. Att hon är stark och helt fantastisk. För många kvinnor kommer det i varje fas en dipp där hon inte längre tror att hon klara det. Då behöver hon dig. När hon inte tror på sig själv så behöver du tro åt henne. En kvinna som föder barn kan inte nog höra hur fantastisk, stark och modig hon är. Barnmorskan och undersköterskan kommer att guida och stödja kvinnan i att våga lita på sin kropp och ibland guida henne i vad hon behöver göra.
När barnet är på väg ut kommer ofta huvudet i en krystvärken och sen tar det en stund innan nästa värk kommer. Om du då ser ditt barn så kan det se lite läskigt ut. Barnet kan vara lite grå/blått och se livlöst ut. Det är helt normalt. Barnet syresätts nämligen fortfarande av moderkakan och det är inte förrän efter att kroppen kommit ut som barnet tar sitt första andetag. Det är då som lungorna trycks ihop och det trycket gör att aiolerna i lungorna utvecklas och barnet andas in sitt första syre. Inom snart så kommer barnets första skrik.
Detta upplevs ofta som en våg av känslor, glädje, lättnad och en stark kärlek till din kvinna. När denna första känslovåg lagt sig kommer ni tillsammans att börja intressera er för barnet och utforska vem hen är.
